Som epidemiologer och specialister på infektionssjukdomar och folkhälsa hyser vi stor oro för de skadliga fysiska och mentala effekterna på folkhälsan som kommer av rådande COVID-19-policy och vi rekommenderar ett alternativt tillvägagångssätt som vi kallar Riskbaserat Skydd.
Vi kommer från både vänster och höger politiskt, från olika delar av världen och vi har ägnat våra karriärer åt att skydda människor. Den nedstängningsstrategi som råder i större delen av världen ger förödande effekter på folkhälsan på kort och på lång sikt. Resultaten (för att nämna några) inkluderar lägre vaccinationsgrad hos barn, försämrade kardiovaskulära utfall, färre cancerscreeningar och försämrad mental hälsa – vilket leder till högre överdödlighet under de kommande åren. Lägre samhällsklasser, yngre och barn bär den tyngsta bördan. Att hålla skolor stängda för elever är gravt orättvist.
Att hålla dessa åtgärder på plats tills ett vaccin är tillgängligt kommer att orsaka irreparabla skador, med de redan missgynnade oproportionerligt utsatta.
Lyckligtvis växer vår kunskap om viruset dag för dag. Vi vet att risken att dö av COVID-19 är mer än tusen gånger högre hos de gamla och svaga än de unga. För barn är COVID-19 faktiskt mindre farligt än många andra sjukdomar, inklusive influensa.
I takt med att immuniteten byggs upp i befolkningen minskar risken för infektion för alla inklusive för riskgrupper. Vi vet att alla populationer så småningom kommer att nå flockimmunitet – dvs. nå den punkt där graden av nya infektioner är stabil – och att detta kan påskyndas eller förstärkas (men inte är beroende) av ett vaccin. Vårt mål bör därför vara att minimera dödlighet och skadliga effekter på samhället tills vi når flockimmunitet.
Det mest empatiska tillvägagångssättet som balanserar risker och fördelar med att uppnå flockimmunitet är att låta dem som har minimal risk för dödsfall att leva sina liv normalt för att bygga upp immunitet mot viruset genom naturlig infektion, samtidigt som vi skyddar riskgrupper bättre. Vi kallar detta Riskbaserat Skydd.
Att anta åtgärder för att skydda riskgrupper bör vara det centrala målet för hantering av COVID-19, sett till folkhälsan i stort. Till exempel bör vård/omsorgshem använda personal med förvärvad immunitet och utföra frekvent testning av annan personal och alla besökare. Personalomsättning bör minimeras. Pensionärer som bor hemma bör få matvaror och andra nödvändiga saker levererade till sitt hem. När det är möjligt bör de träffa familjemedlemmar utomhus hellre än inomhus. En omfattande och detaljerad lista över åtgärder, inklusive tillvägagångssätt för hushåll med både äldre och yngre generationer, kan implementeras och ligger inom folkhälsoexperters kunskapsområde och kompetens.
De som inte utgör riskgrupper bör omedelbart få återuppta ett normalt liv. Enkla hygienåtgärder, som frekvent handtvätt och att stanna hemma när man är sjuk bör utövas av alla för att minska tröskeln till flockimmunitet. Skolor och universitet bör hållas öppna för undervisning på plats. Fritidsaktiviteter, som sport, bör återupptas. Unga vuxna med låg risk bör arbeta normalt snarare än hemifrån. Restauranger och andra företag bör öppna. Konst, musik, sport och andra kulturella aktiviteter bör återupptas. Personer i riskgrupp kan delta om de vill, medan samhället som helhet åtnjuter det skydd de utsatta ges av dem som har byggt upp flockimmunitet.
Den 4 oktober 2020 författades och undertecknades denna förklaring i Great Barrington, USA, av:
Dr. Martin Kulldorff, professor of medicine at Harvard University, a biostatistician, and epidemiologist with expertise in detecting and monitoring of infectious disease outbreaks and vaccine safety evaluations.
Dr. Sunetra Gupta, professor at Oxford University, an epidemiologist with expertise in immunology, vaccine development, and mathematical modeling of infectious diseases.
Dr. Jay Bhattacharya, professor at Stanford University Medical School, a physician, epidemiologist, health economist, and public health policy expert focusing on infectious diseases and vulnerable populations.
